Historien bakom Slandroms föreningshus

En glimt ur föreningen skördebackens protokoll

År 1997 bildades Slandroms bygdegårdsförening med uppgift att överta och driva Slandroms föreningshus vidare. Vid vårt första årsmöte föranledde detta en liten titt bakåt i husets historia.

Föreningshuset byggdes av nykterhetslogen Skörden som kunde avhålla invigningsfest i augusti 1909. På grund av ekonomiska svårigheter och sviktande medlemstal ansåg sig inte logen kunna förvalta sin lokal, olika alternativ utreddes.

År 1913 kom så lösningen, att man överlät huset till den för ändamålet bildade Andelsföreningen Skördebacken upa. I de uppgjorda stadgarna för föreningen kunde man läsa som dess ändamål följande. "Föreningen har som föremål att inköpa lämplig byggnadstomt för åstadkommande, företrädesvis av bostadslägenhet för föreningens medlemmar, även som av lokaler till skola, godtemplarmöten, samt för nykterhetssaken och intellektuell förkovran avsedda sammankomster."

Köpeskillingen utgjordes av 4 400 kronor, andelsbevis a 50 kronor styck hade sålts till medlemmar och utgjorde finansiering av köpet. Föreningens första styrelse utgjordes av ordförande Per Olofsson Namn, Kassör Johan Johansson Örlander Slandrom, sekreterare Martin Svensson Slandrom, samt Anders Persson och Johan Johansson Slandrom.

De första åren går det bäst att studera husets verksamhet i kassaboken. Läser man inkomst sidan från 1915 börjar den med Ungdomsföreningens nyårsvaka, inkomst vid missionsauktion, Missionsförbundets möte, hyra av logen skörden, behållning på redaktör Anérs föredrag, hyra för skolan 75kr, Ungdomsföreningens midsommarvaka, metodisternas månskenstur, inkomst från Ångbåtssammanträde. I samma anda fortsätter aktiviteterna de följande åren.

På årsmötet 1920 upptogs till diskussion angående indragning av elektricitet i föreningshuset. Mötet beslutar sig för att teckna sig för 10 st. lampor. I oktober 1920 hölls en lysinvigningsfest i föreningshuset. Till årsmötet 1924 inkom från logen skörden en skrivelse med begäran att få årshyran sänkt. Man beslutade att gå dem till mötes och nedsätta hyran till 25 kr årligen för logens ordinarie möten, dock med förbehållet att logen inte fick ordna dans efter sina möten. År 1926 inköptes en orgel till föreningshuset för 570 kronor. Detta efter en längre tids insamling av medel för ändamålet skett i bygden. Orgeln skänkte säkert mycket glädje till besökande i huset. Särskilt med tanke på att religiösa sammankomster ofta återkom i föreningshuset. Säkerligen var det nog också en och annan lärarinna som gladde sig över att en orgel kommit till huset. Vid den tiden var ju inövandet av psalmverser och morgonpsalm en viktig del i undervisningen. Högtidlig orgelinvigning var det den 20 juni 1926.

Under många år ända fram till nya skolan stod färdig i Böhle år 1942, inrymdes småskolan i föreningshuset. På grund av stora barnkullar räckte dock inte Böhleskolan till, och skolundervisningen flyttade in i föreningshuset ytterligare några år. Sista skolhyran står införd i kassaboken i september 1946 med 250 kr för skollokal och bostad en termin. Skola var det i lilla salen, den medhavda matsäcken fick man äta i köket och en trappa upp hade lärarinnan sin bostad. Under många år var det Olga Grönlund och hennes mor Anna Brita som svarade för städning av skolsalen. Anna Britas bror Johan skötte vedhuggning till kaminen i skolsalen. Att mista inkomsten från skolan blir i ett slag kännbar för föreningens ekonomi.

Bland personer som under många år verkat inom Andelsföreningen skördebacken måste till att börja med nämnas Martin Svensson. Martin som många av de äldre minns som byns brevbärare bosatt uppe i byn. Från föreningens start och fram till 1940 var han föreningens ständige sekreterare, 1947 avtackades han ur styrelsen tillsammans med Anders Persson de båda hade då varit styrelse medarbetare sedan starten 1913. Martin Svensson hade dessutom på sin lott att svara för städning och eldning. Hans syster Karolina åtog sig ofta att skura golven, och systern Maria var den som oftast stod i köket och skötte kaffekokning mm har jag fått mig berättat. Martin stod kvar som suppleant till sin bortgång. Till hans minne gjordes en insamling till en minnesfond för honom, att användas till lysarmaturer i stora salen. Ordförande i Föreningen från starten 1913 och fram till sin bortgång 1933 var Per Olofsson i Namn. I hans ställe valdes Olov Nilsson i Namn på ett år. Från 1934 fungerade Bertil Bertilsson, Namn, som föreningens ordförande och kassör. Med tiden övergick Bertilsson till att vara föreningens sekreterare kassör och firmatecknare fram till sin bortgång 1963.

Hela 1950 talet synes i protokollsboken som ett oroligt decennium. En yngre generation ifrågasätter de gamla stadgarna som levt kvar sedan huset en gång var loge lokal, med såväl förbud mot förtäring av rusdrycker, som anordnande av danser. Utöver detta drogs föreningen med ett år från år växande kassaunderskott.  Dessutom hade de gamla andelsägarna från 1913 börjat gå ur tiden och ägo förhållandet på andelarna var i behov av utredning och förnyelse.

Så kom den för föreningen och föreningshuset ödes stigna dagen den 22 november 1956. Föreningshuset eldhärjades! Elden hade startat i den uthyrda lägenheten på andra våningen. När brandkåren kom till platsen kunde endast stora salen räddas, och även den delen av huset var i skadat skick.

Huset var brandförsäkrat och skaderegleringen utgjorde totalt 44 665kr. Nu startade på nytt diskussioner i bygden, skulle tomten säljas eller skulle huset återuppbyggas, och hur skulle det utformas. Buden var många. Föreningens ny och ombyggnadsritningar kom att granskas av Erik Edwall som då var Frösö byggnadsnämnds ordförande, och efter han låtit revidera ritningarna för att bringa kostnaden nere skedde så återuppbyggnaden.

Efter nära två år och många frivilliga arbetsinsatser och gåvor till föreningen, kunde så invigning ske den 26 oktober 1958. Medverkade den gången gjorde Per Swedmark, Erik Edwall, Torsten Åström och Frösö kören. Efter branden valdes Karl Björid, som föreningens ordförande från 1956, Albin Olsson att vara kontaktman för uthyrning, och att ansvara för nyckel. Hyran bestämdes för lilla sal och kök 10 kr stora och lilla salen med kök 20 kr och med dans 30 kr.

År 1965 lämnar Karl Björid över ordförandeposten till Nils Svensson som innehade den fram till 1971 när Ove Hansson axlar manteln. Ove håller i ordförande klubban i tio år innan Börje Jönsson övertar den 1981. Detta år installerades el-radiatorer i hela lokalen och fotogenkaminerna som gjort tjänst allt sedan återinvigningen fick kallna för gott. Nu börjar tankar på en om och tillbyggnad av föreningshuset ta form. Huset har ju i alla år fungerat med utedass på tomten och utan rinnande vatten i ett allt för litet kök. Men frågan kom att stötas och blötas under många år trots ett påkallat behov.

Våren 1994 kunde man så äntligen med öppet hus och Marieby körens vårsoaré inviga tillbyggnaden som rymmer kapprum och toaletter. Efter alla år med ständiga vatten transporter är det nu med stor tillfredsställelse man fått en lösning i vatten och avloppsfrågan. Med ett nytt välrustat kök, är det svårt att föreställa sig hur en stor festlokal har fungerat utan kök med rinnande vatten. Där dessutom en av spisens plattor behövdes för att värma vatten. Nog känns det på sin plats att sända en tacksamhetens tanke till alla dem som kämpat med att ordna med allt från surströmmingsfester, lilljulkvällar, födelsedagsfester, och servering och kaffekokning vid mängder av sammankomster.

Andelsföreningen skördebackens tid kom så småningom att börja räknas ner. Återigen hade andelsägarna nu från 1950-talet börjat gå ur tiden, och andelslistan var i behov av revidering. I stället valde man att bilda en bygdegårds förening att överlåta huset till. En bygdegårdsförening där man årligen betalar medlemsavgift, och där alla skall känna sig delaktiga. Andelsföreningen skördebackens sista årsmöte hölls i februari 1998. Styrelsen bestod då av ordförande Sven Nilsson, Namn, kassör sedan 1965 och under många år ansvarig uthyrare Gunnar Bertilsson Namn, sekreterare Kristi Kokkonen Södergren Slandrom, samt Rene Johansson, Börje Jönsson, Birgitta Collin alla Slandrom, och Gunnar Olofsson Namn. Det är svårt att visa på bredden av verksamhet som förekommit i huset under alla år. Barnfesterna på trettondag jul, religiösa möten, höst middagar, föreningsmöten av alla slag, första förevisningen av televisionsapparaten med, militär förläggning i mobiliseringstid ja listan kan göras lång.

Många är de som här blivit omnämnda för sina insatser för föreningshuset. Ännu flera är de som på olika sätt skänkt av både sin tid och kraft för föreningens bästa utan att blivit hågkomna. Man kan tänka på pionjärerna som var med att bygga upp huset. De första andelsägarna som satsade sina besparingar. Alla de som under åren verkat för den gemensamma trevnaden i huset, de som gått i förväg och eldat i kaminen, skurat de tunga trägolven, putsat och klistrat innanfönster, vårstädat tomten. Ja, listan skulle kunna göras lång på alla de som på sitt särskilda sätt bidragit till att göra föreningshuset till vad det varit under alla år andelsföreningen skördebacken funnits. För så är det ju att en förening av detta slag är inte bara lokalen som sådan. Utan alla ideella insatser av olika slag skulle det inte funnits någon verksamhet i föreningen.. Värdet av detta går inte nog att nog uppskatta.

De skriftliga källor jag sökt uppgifter ur är föreningens två protokollsböcker, samt kassaboken. En kassabok som i detta samanhang får ses som en ovärderlig källa, då alla föreningens transaktioner under åren från 1913 - 1988 är införda i samma bok. /Örjan Bertilsson


Kommande event

Kontaktinformation

  Örjan Bertilsson        
  070-307 71 45